Jag vill tacka livet!

…som gett mig så mycket!
Friska, goa barn och barnbarn – en underbar familj och härliga vänner! Ett riktigt bra liv helt enkelt… å jag är sååå tacksam för det!!!

Tänker idag väldigt mycket på alla som drabbats av sjukdom, olyckor och död under det första halvår av 2011. Även om så många runt omkring mig drabbats av svår sorg så har jag inte drabbats personligen. Vi brukar ju säga att det är tur att vi inte vet vad som väntar oss… och det stämmer väl riktigt bra. Det är bara att hänga med i alla svängar och tvärnitar som livet vill bjuda oss på.

Jag vill gärna tro på ett liv efter döden och på att vi en dag kommer att återse våra kära i en annan skepnad, en annan dimension eller ett annat liv. Jag tror stenhårt på det!

Sov gott, Daniel, Hampus, Simon, Jennie, Jennifer, Carina och Ulf!

Read Full Post »

Krydda semestern med goa vänner! …å skit i vädret…

Jag tycker jag har många vänner. Riktigt många. Men jag slutar aldrig att förundras över den härliga känsla det ger att lära känna nya människor… bli bekant med dem – om än bara ytligt – och sen försöka hålla lite kontakt… åtminstone i några veckor 😉

Har nyss haft semester. Hääärligt!

Jag var i Spanien – mitt paradis, eller rättare sagt mina svärföräldrars – och hade fyra jätte-jättegoa vänner (tillika arbetskamrater) med mig. Vi hade härliga dagar på stranden, på marknader och i köpcenter. De där dagarna gick alldeles för fort bara… precis som toppendagar har en förmåga att göra.

Fem flirtiga förmedlare firar för fullt!

När jag körde dem till flygplatsen – inte för att ”bli av med dem” utan för att jag skulle stanna två veckor längre än de – så kändes det lite kymigt att bli ensam i landet där man pratar snabbt, högt och länge. Min spanska är mycket ”poco”. Jag klarar mig som turist men har lite problem med hantverkare och infödingar.

Men tack för att ni stannade några dagar så att jag fick visa upp mitt Paradis! Tack! Carine, Lalla, Anna-Carin och Linda… och glöm inte: Snabbt, stabilt och jätte-jättebra!

Men jag hade inte behövt oroa mig. Jag blev omhändertagen av fyra fina flickor från Göteborg/Eksjö. De tog hand om mig som en övergiven katt, de gav mig mat, vatten och värme och bjöd mig in i sitt hus… nåja, det var väl kanske vin, grönsaker o dip jag fick… men jag fick komma in i deras hus och sitta på deras inglasade terrass. Sen gick vi ut och käkade. Det var superdupertrevligt!

Tack! till Catharina, Helena, Sanna och Anneli

Tyvärr blev jag lämnade även av mitt ”nya” tjejgäng… De åkte hem till Svedala de också. Vid det laget hade min man i-och-för-sig kommit ner till mitt Paradis men han var förkyld – och det vet vi ju alla hur det är när en karl är riktigt förkyld!!! Han låg i sängen… kanske en liten stund på stranden… sen i sängen. Han satt i fåtöljen och såg på TV en stund… sen i sängen. Han följde med och handlade i affären… sen i sä…. ja, ni vet!

Jag promenerade ganska mycket på egen hand under den här semestern. Det har jag inget emot. Då kan JAG bestämma vart jag ska gå… och hur länge. Jag träffade ett par från Stockholm under en av promenaderna. Vi träffades flera gånger under de där veckorna. Jättetrevliga, gulliga människor som jag gärna träffar igen. Blev bjuden på kaffe och köpte en litografi som deras son gjort. Den är jag jätteglad för.

"Plura" av Christer Sandelin

Tack, Gun och Bengt

Nu har mina svärföräldrar tagit tillbaka sitt Paradis. Det är deras tur att tillbringa härliga veckor vid denna härliga strand. Undrar om de kommer att knyta lika många nya vänskapsband som jag gjorde?

Bara svärföräldrarna får med min nya bild i sitt bagage… för det fick inte jag… å jag längtar efter den!

Read Full Post »